9 juni 2013

Äntligen slipper jag vattna tomater!

Jag tycker inte att det är så värst kul att vattna tomat- och gurkhoarna i växthuset och har ända sedan vi köpte växthuset velat ha en bevattningsanläggning. Den som följde med växthuset är maken så skeptisk till att den inte får användas – även försäljaren på företaget där vi köpte växthuset säger att den är opålitlig och kan förvandla trädgården till ett träsk. Men jag behöver absolut inte en automatisk bevattningsanläggning. Det enda jag vill slippa är att stå där med vattenslagen och försöka få hoarna fuktiga nog. Det tar ju sin lilla stund … varje dag!

Så jag undrade om vi inte helt enkelt kunde borra hål i en vattenslang och sedan utvecklade vi idén. En vattenslang kapades till lagom längd. Sedan lade vi den över hoarna och täppte till i bortersta änden. Slangen är fastsatt med buntband på hoarna för att den inte ska börja rulla och spruta vatten åt fel håll. För att det även ska gå att använda den vanliga vattenslagen, satte vi ett ”grenuttag” med switchar vid vattenkranen.

Så från och med i dag trycker jag bara på en knapp och sedan vattnar grönsakerna sig själva. Tänker njuta i fulla drag när jag ser vattnet spruta ur hålen och ner i jorden!

Sluta odla liljor?

Jag klarar inte av att ha ihjäl små djur. Inte ens liljebaggar. De är ju så fina! Men jag bidrar definitivt när jag fångar in dem och lägger dem i makens hand för att han ska agera bödel.

I dag stod jag i dörren och ropade på honom. Sedan hörde jag små märkliga pip. Nästan tjut. Och undrade förstås varifrån ljuden kom . Baggarna!!! Jag satte handen till örat och hörde hur de pep där inne. Va, hur kan små skalbaggar pipa!?!

Maken fick de här tre och de är döda nu, men fråga är om jag inte borde sluta med liljor. Fixar nog inte ens att bidra till dödandet av små söta baggar som piper om nåd :/